Halta Zorro
I tisdags var vi ju i Hörby igen. O det var lika kul som vanligt, fast jag var lite trött o seg. Men vad är väl då bättre än att komma ut o träna hund.
O bra gick det ju också med vattnet. Tänk om det kan sitta nu att man går DIREKT upp till matte o lämnar apporten!!
När vi sen tränade med fjäderklädda dummies, så är min lille herre av den finsmakande sorten. Ratade dem utan fjädrar, hur kul e de?!?
De med fjädrar e ju toppen!! Jaja, det bådar ju gott inför att apportera vilt.
Trötta var vi när vi åkte hem, men nöjda.
Sen har det inte tränats så mycker på ett par dagar. Zorro har blivit lite halt på sin vänstra framtass. Kan inte se något, men misstänker att det är en tagg från de hemska björnbärsbuskarna.(varför ska dessa förbaskat goda bären växa bland alla dessa taggar)
Så, nu är jag orolig för hur detta blir, kan kanske ej vara med på markeringsträningen på tisdag! Ve o fasa.
Inspekterar hans tass hur mycket som helst(han låter faktiskt mig göra det), men kan icke se ngt. O hur lätt är det att se på en svart hund!!
Men vi får se, går kanske om av sig själv. Han får vila sig i form, ligga i mattes knä o mysa!
Fast ikväll ska jag utmana ett gäng kompisar på bowling! O med min tävlingsinstinkt så ger jag mig ICKE. Ska helst vinna. Förvånande eller?!
Tisdag!
Ser ut som han sprungit upp o ner ca 25-30 ggr!
E han rädd att jag glömt hur man använder dammsugaren eller?
Suck, jag som inte ville vara flitig inomhus idag.
Får väl svepa över lite snabbt! Eller kanske ringa till Lasse o fråga varför detta ej är åtgärdat tills jag kom hem!! Tror förstås inte det blir så populärt.
Har jobbat på ambulans i natt, fick ett larm kl 06.57-----ALLVARLIG brännskada över ben o armar!! Usch tänkte vi, bara vi inte ska köra till brännskadeavd i Malmö så här dags(vi slutar 08.00). Jag drar på (gillar ju att få köra fort), o väl framme rusar vi upp till den skadade. O blir ganska långa i ansiktet! Hmm, var har du brännt dig?? Ser ni inte säger den "skadade" snyftande? Neej, inte riktigt. Ett par röda prickar på en handled är = svår brännskada! Kunde inte titta på min kollega, för då hade jag blivit full i skratt. Som det kan bli..Ni kan väl ana att vi lämnade patienten hemma...rådet att ta en alvedon..
Så nu ska jag koppla av efter detta hemska scenario. Ut o träna mer på stoppsignal o dirigering. O en tur bland björnbärsbuskarna. Finns massor av bär. Vi var där en tur i lördags, Zorro fick en uppskrämd hare mitt framför nosen, hängde efter en liten stund, vände snabbt. Vem har sagt att en flatte inte kan bli trött!! Han var som en flåsande oxe o hade en 2 meter lång tunga, föll omkull på köksgolvet när vi kom hem i en stor hög. Inte mycket det lilla livet tål.
Kan det vara för att han är en kille! Ingen uthållighet där inte.
Sen är det ju snart kväll, o då ses vi i Hörby....
Zorro o jag!!
Vi, det är ju jag, cissi. En som blivit lite tokig enligt mina vänner!! Jag det får man väl tåla... Det som är anledningen att jag blivit tokig är , Zorro Zaffran, som kommer från Meitas förstås!!
Resten av familjen består av , min man Lasse, som inte känner igen sin fru!! Har inte luskat ut om det är positvt eller negativt ännu?? Men men, så länge han inte klagar högljutt så.
Våra tre killar, Christoffer20 år, Niklas snart 18, o Jakob som fyller 13 alldeles snart!!
Jakob o Niklas delar mest mitt intresse med hundar. Men de tycker nog ibland att det blir för mycket. Niklas trodde nog att det slagit runt i sommras när jag stob bakom stugan o kastade duva o kråka för fullt. Hans blick var lite orolig. Men jag sa att det var helt lugnt o normalt beteende!!
Vi bor i Olseröd, utanför Degebera på en gård. Med mycket skog o mark, till Zorros stora glädje. Jag håller på för fullt med att bearbeta Lasse att han ska ta upp sitt jaktintresse, kan man tycka att han borde!! Vi har ju mycket jaktmark, o så kul Zorro skulle tycka om detta. Men ännu bara suckar han o mumlar något....
Men jag är rätt envis....
Igår var vi, Ingela o Marie o tränade i Hörby. Det är så kul att träna tillsammans. När jag kör hem längtar jag redan till nästa tillfälle, o det är ju redan på tisdag tack o lov!!
Ska ut nu o träna på stoppsignal, o lite linjetag!! Sedan blir det en tur till affären för att beställa blod, om det nu går, så vi kan komma igåg med spårträningen... O det är ju så himla kul också!!
Ja allt med att komma ut med min pärla är härligt, en underbar kontrast mot mitt jobb i vården där tempot är ganska högt o intensivt. Detta med Zorro är en välgärning för kropp o själ....
Så, på återseende, får se om jag kan lyckas att få in några bilder med tiden....
